Konstruktör?!

Kvällens film gick även den i det romantiska temat, vilket för mig är ganska ovanligt då jag inte gillar såna filmer.
Det här var ingen film som stannar kvar, inte ens en som jag fastnade för.
Den var sliskigt romantisk, på ett riktigt obehagligt sätt.
Music and lyrics heter den och får nog en 9:a i sliskighetsfaktor.
Kan inte rekommendera den.

Så, förutom filmtittande har jag varit i plugget och jobbat röven av mig med en fog.
Japp, det blev bara en.
Svetsa några cm, ut i sliprummet och slipa, svetsa lite till och sen springa iväg igen.
Hade det varit mycket folk där så hade jag inte blivit klar idag, men på onsdagar är det grymt lugnt. Vi var tre stycken som svetsade. Det vill säga att 11 bås stod tomma. Okej, 10, eftersom jag använde 2.
Skulle fått snacka med en kille om ritningsläsningen och möjligheterna att gå vidare med det, vart man vänder sig osv.
Men han dök aldrig upp.
Oavsett så kanske man ska kolla närmre på om konstruktör kan vara något för mig.
För lets face it, svetsningen är slitigt för kroppen.

Och letandet efter den perfekta sovrumslampan fortsätter!

Med luren i handen

Just sett klart Remeber Me och trots en viss seghet så var den sevärd.

Har rensat undan lite i hallen. Fått in alla skor i garderoben, ut med lite skräp och ner i källaren med annat.
Målat lite på väggen och åter fått upp min fina klocka.
Så det har hänt lite ikväll.
Längtar dock efter att få prata med min kära sambo. Men satellittelefonen på båten verkar inte vara att lita på. Varken idag eller igår har den fungerat som den ska.
Det sista jag hörde idag var: "Hallå? Hallå? Jävla telefon!!!"
Vill höra hur det går för honom, vill veta hur han har det och framförallt höra hans röst.
När man inte ses på flera veckor är telefonsamtalen så otroligt viktiga.
Nu åkte han förvisso bara för fyra dagar sen, men det känns som evigheter. Speciellt som han bara var hemma och vände.

Då börjar det återigen bli dax att röra sig mot sängen.
Gillar det verkligen inte.
Ensamheten blir så påtaglig.
Men vad ska man göra...

Så, God natt!

550D

På hårddisken har jag över 20 tusen bilder liggandes, tagna under ca 4 år.
Men i takt med att jag tröttnade på kameran så minskade antalet bilder radikalt och sen min dator havererade har det knappt tagits några kort alls.
Men för någon vecka sedan fick jag frågan vilken som är bra.
Så med en Canon eos 550D i handen blossade intresset upp igen.
Hade inte alls haft något emot en sådan i min ägo.
Canon eos 60D är inte heller helt fel, dock lite dyrare.

Vi får väl se vad som händer helt enkelt.

Dagens stora fråga:
Kan man ha spotlight i sovrummet?

Större än drömmarna!

Har just sett filmen Sisters keeper.
Storyn var fin men fotot var ännu bättre.

Ute viner vinden. Den drar i huset och träden.
Fönsterna skallrar och är man inte försiktig följer man med.
Men här är det tyst och tomt.
Inga barn, ingen sambo.
bara jag och min musik, min film och mina ljud.
Saknar!
Vill somna bredvid honom, vakna likadant.
Vill leva med honom, hos honom, nära!
Inte som nu, med honom men utan. Ensam.
Vill så mycket som inte går just nu.
Men han är allt jag vill ha.
Allt jag någonsin drömt om.
Mer än jag någonsin vågat hoppats på.

I väntan på att han kommer hem igen så får jag göra det bästa av det som är.
Sköta skolan och hemmet. Se efter mig och barnen.
Lösa allt annat så vi bara kan njuta.

Trodde väl aldrig man kunde ha det så här bra!
Trodde inte det fanns människor som han.
Trodde verkligen inte det!

Nej, nu ska jag sluta babbla och istället gå och lägga mig.
Inser att jag kommer sakna mig sönder och samman om jag inte gör det.

Så, god natt!

Händig!

I hallen hänger ett ett svart nyckelskåp, under sitter en list och på toan hänger toarullen på väggen.
Allt fixat, borrat, mätt och skruvat av mig.
Rätt stolt faktiskt över att ha fixat det.
Har gjort äppelmos idag också på lite av de äpplen jag fick av mamma.
Blir så sagolikt gott!!
Så nu ska det svullas äppelmos.

I morgon ska barnen till deras pappa och jag ska till skolan.
Får se om de vågar möta min blick i morgon, med tanke på hur jag svor och gick ann i onsdags. Det skvätte rätt bra på mig då och hade jag inte haft min stora tjocka handske på mig så hade min vänsterhand inte funnits längre.
Och utan svetshjälmen hade jag inte haft ett ansikte kvar.
Jag verkligen hatar rörtråd under-upp. Det rinner!!
Men det jag gör verkar ändå bli bra. Får mycket beröm och uppmuntran.

Förresten, släng in en kommentar ibland.
Det är sånt man blir glad av!
:D

Natti!

Håll med, annars...

Tycker det är himla intressant det här med sverigedemokraterna och folks åsikter.
För visst är vi alla för demokrati.
Det är klart att alla ska få rösta som de vill.
MEN bara så länge du röstar på något som jag anser vara rätt.
Och visst är vi för yttrandefrihet.
Alla har ju rätt att uttrycka sin åsikt.
MEN bara så länge den stämmer någorlunda överens med vad jag tycker.
Och jo men det är väl klart att du får tycka som du vill. Givetvis!
MEN bara du inte uttrycker din felaktiga åsikt högt.
Och alla älskar vi olika!!
Givetvis gör vi det!
MEN bara så länge du gillar det olika som vi gillar.

Tycker du fel blir du lynchad.
Frågan är hur långt från stenåldern vi verkligen kommit.
Klart vi mognat och blivit visare. Jo, så länge inget stör vår idyll för då jäklar blir vi grottmänniskor igen.

Det är väl lika bra att tillägga att jag inte röstade på SD.
Jag är nog så nära moderat man kan komma och tror att Fredrik kommer fortsätta göra gott för Sverige!
Var SD för oss blir spännande att se, för nog fan behövs det röras runt lite i grytan.

Om längtan, om saknad

Gårdagen var full av motgångar, och efter att inte ha sovit ordentligt pallade jag inte det hela.
Så igår var ingen bra dag.
Sov förvisso inte mycket mer den här natten, men det blev lite sovmorgon och sen har dagen varit bra.
Dottern och jag var till logopeden idag, för sista gången visade det sig.
Hon var mäkta glad och förvånad över dotterns framgång så det var med ett leende hon bad oss ha ett underbart liv.
Det firades med att tjejen fick välja en liten grej till sig själv i leksaksaffären, som vi var i för att hon ville köpa något till sin lillebror, då han fyller tre år om två veckor.
Hur som så hittade hon en boll med glitter i till honom och en liten häst till sig själv.
Det var himla kul att vara iväg bara hon och jag. Det händer så sällan.
Senare i skolan flöt det också på och trots att jag ansåg att resultatet blev dåligt var läraren av en annan åsikt. Trevligt nog!
Så i morgon blir det en heldag i skolan med mer rörtråd v-fog i PC-läge.

Veckan rullar på och dagarna går ganska snabbt.
Det är kvällarna som är värst, då kommer tankarna, saknaden och ensamheten igen.
Man går på halvfart, lever inte helt, gör inget helhjärtat.
Man bara väntar och längtar.
Livet är pausat just nu, i väntan på att han kommer hem igen.
Det är först när han kommer hem, i hans närhet, som livet känns meningsfullt.
Okej, tiden med barnen är meningsfull också, men han fattas mig ändå.
Kan tänka mig att vissa av er inte förstår det här.
Men det är så här det är.
Så här jag fungerar.
Och jag vet inte om det är bra eller dåligt, men han känner likadant.
Hans jobb är inte kul längre, resandet är bara plågsamt. Varje avsked är en undergång.
Den här gången ska han vara borta sammanlagt 4 veckor.
Det är en hel evighet!
Hur man ska stå ut resten av tiden är en gåta.
Men det har gått förr!

Utgång

Ni kommer inte se många bilder på mig.
Det här är en av de få.
Ikväll blir det fest med finaste Sandra.
Jag saknar min käraste, men man får se till att ha kul ändå.
Och det blir ju alltid vad man gör det till.
Så ikväll ska vi göra det kul!!

Tjohej!!

Klar!!

Umgås man för mycket med sig själv
fastnar man i sin egna galenskap.

Det är hög tid att jag ger mig ut och delar den med någon annan.

Tavlan är klar och ska idag överlämnas.
Det skulle glädja mig mycket om mottagaren blev glad.
Bilder får ni se i kväll eller morgon kanske, beroende på hur kvällen utvecklar sig.

Ska sätta mig med plugget nu. Tänkte egentligen åka in till skolan idag men nja, tiden gick och magen har en av sina sämre dagar, så det är bättre att sitta hemma istället.
Är faktiskt överraskad över hur kul och givande ritningsläsningen är.
Trodde inte riktigt det när jag började.
När man tröttnar på att svetsa kanske man ska vidareutveckla detta?!
Inte lika riskfyllt direkt, det är absolut en fördel!

Nej, nu måste jag sätta fart så jag hinner med.

Resa!?

Festa loss i Rotterdam på lördag hade inte varit helt fel!
Men så lär det inte bli. Inte för mig.
Däremot kommer nog Joel få göra det.
Fan vad kul det hade varit att åka dit och överraska honom!!
Men nja, det är för långt att köra och för dyrt att flyga.

Istället ska jag skaka rumpa tillsammans med bästa Sandra!
Det ska bli skitskoj!!
Var ett tag sedan nu. Har varit så mycket annat för oss båda så nu är det faktiskt hög tid!

Idag har jag gjort av med alla pengar.
Tankat bilen, köpt fodrade regnkläder tillika skor och en vinterjacka till Hanna. Så nu ekar det på kontot.
Men vad fan gör det??
Jag har mer än jag vågat drömma om!

Och hur i helvete kan det kosta pengar att skaffa ett jävla MedMera-kort? Är de helt vilsna eller?
Mamma får jag låna ditt kort, snälla?!

Volbeat - Making Believe

Upptagen

Här luktar färg.
På stereon spelas Volbeat på alltför hög volym.
I hallen står burkar, sandpapper och penslar över hela golvet.
I köket öppnade färgburkar och i badrummet torkar rengjorda penslar.
Jag målar ännu en tavla.
Den här gången är det till min älskade faster.
Hennes födelsedagspresent ca halvåret sent.
Men bättre sent än aldrig säg det.
Jag lovar er en bild på den när hon fått den.
2/3 blir bra...och eftersom den senaste tillhörde minoriteten så måste denna tillhöra majoriteten och därför bli bra! Logik kallas det för gott folk!

Har bara en fundering, och det är varför jag måste stöka till så fruktansvärt runt mig så fort jag ska göra något?
Klädde om fåtöljen...verktygslådans innehåll låg över hela hallgolvet. Här, i vardagsrummet var det fullt av sytillbehör...precis överallt.
Liksom. Varför kan jag inte ta det jag ska ha och sen plocka undan resten? Måste jag vara så ivrig att jag inte hinner? Måste jag gå upp så totalt i det jag gör att jag inte hinner med något annat?
Ber Joel vänta i telefonen för jag bara måste slå i en spik. Är okoncentrerad för att jag måste rita klart min uppgift. Har längtat hela dagen efter hans samtal ändå verkar jag inte kunna slita mig från det jag gör. Inte ens under de få minutrarna jag får tillfälle att prata med honom.
Vad är det för fel på mig?

Avklätt

"Jag kommer aldrig köpa ett vitt högblankt bord" sa min älskade sambo.

Visst är det fint!
Vitt och riktigt högblankt är det också!

Bordsdetaljerna

Jag är just nu i min andra verklighet.
Ja, jag har två, minst.
I den här är jag själv.
Ensam.
Det är inte tyst, här går min musik, mina filmer på tvn och datorn surrar.
Men här hörs inga glada skratt, inga barn som pratar oavbrutet, inga djupa tankar om döden och livet.
Det är ingen som skramlar i köket, ingen som dukar till fika eller fångar mig på vägen förbi.
Här är bara jag.
Ensam.
Är kreativ som få.
Det händer alltid något.
Ändå händer det så lite.
Inte någon som springer, ropar, cyklar eller snubblar.
Inga leksaker på golvet, inga barnprogram som går runt, inga fläckar från lunchen på golvet.
Det är rent, snyggt och ordning.
Kontrast.

Jag förundras över dessa skillnader som är i mitt liv.
Dessa två verkligheter.

Magen, den onda!

Okej, okej, jag erkänner, jag kom aldrig iväg till skolan idag.
Hann inte äta frukost innan barnen skulle till förskolan.
Så när de var lämnade tog jag min kopp kaffe och två små smörgåsar, med ost givetvis.
Sen pajade magen.
Jag är så innerligt trött på min mage!
Kröp ner i sängen igen och låg där och kved tills sömnen kom.
Nu är det lite bättre, jag kan faktiskt röra mig igen.
Men skolan får vänta tills i morgon.
Är man inte ordentlig i kroppen så klarar man inte av under-upp.

Barnveckan är nu slut så jag kommer snart visa er hur soffbordet ser ut.
Bara så ni vet att ni har något fint att se fram emot!

Pluggsnack

Börjar med lite fler bilder.

Den skitsnygga ljuslyktan.

Och så till något helt annat!

Lite kul är det allt.
Teorin, den som ska ske på datorn, är avklarad.
Ett steg närmre slutet!
I morgon är det dax för lite praktisk övning igen i under-upp med rörtråd.
Det är helt överjävligt!!
Varmt, rinnigt och skvätter svetsloppor överallt.
Att ställningen är grymt obekväm gör det inte bättre direkt.
Men ska man bli svetsare så är det bara att öva och öva!

Är riktigt trött ikväll.
En dusch och sen sängen, den mjuka, underbara men ack så tomma, hägrar.

God natt!

Bilder

Så här ser vardagsrummet ut från köket.

Soffan är Joels underbara divansoffa.

Bordet ser ut så här den veckan barnen är här.
Hur det ser ut utan duk ska jag visa senare.

Lampan heter Mir och är inköpt på EM för 1990 kr.

Sambo

Då ska vi se, det har hänt lite nytt sedan sist och jag har inte hunnit uppdatera här.
Men nu blir det ändring på den saken.
Min älskade har flyttat in till oss och livet leker.
Det har kommit in en hel del nya möbler här.
Vi åkte till MIO för att köpa en lampa för 800 kr. Kom ut med lampan och en säng för 53 000 kr.
Så kan det tydligen gå.
Ska visa er lite bilder på det senare.
Dessutom har jag fått hem ännu ett paket från Buzzador, tandkräm den här gången. Alltid lika kul att få testa nya saker och dessutom får den stora äran att glädja människor i min direkta närhet med nya grejer.

Nu ska jag ta tag i disken, fundera över detta med diskmaskin, och sen drar nog tvätten lite.
Jag hinner med sånt nu när min käraste har åkt på jobb igen.
Fyra veckor...fyra långa veckor...sen ses vi igen!