Av någon fucking anledning kan jag inte lägga till min telefon till bloggen.
Irriterande som fan då jag tagit så många bilder med den som jag vill visa er.
Byta blogg kanske?

På onsdag smäller det, då går tåget till flyget som går vidare till USA och San Diego.
Längtar efter mannen och efter att få komma iväg.
Rastlösheten är just nu grym.
Försöker bli klar med så mycket jag kan här hemma men det tar sån tid.
Slipa, gunda och måla. Låter enkelt men varje moment tar evigheter.
Och jag vill bara iväg!

Vet att det rätt var det är är det onsdag, att flyget lyfter och timmarna i stolen är sega. Vet att tiden efter vi tagit mark kommer flyga och att det helt snart är vardag hemma i kalla mörka Sverige igen.
Så på ett vis njuter jag. Njuter över att ha det framför mig, att ha det att se fram emot och längta efter.

Vet ni, mitt liv är underbart!!
Visst, det är ensamt ibland, men främst bjuder det på såna fantastiska möjligheter!
Sånt jag inte trodde var möjligt för en sån som mig.
Hur nu en sån som jag är....

Jag är lyckligt lottad!