Sov så gott, ville inte alls bli väckt.
Men när jag hade telefonen i handen, mot örat och hörde orden "jag har smällt med ett rådjur" då liksom vaknade jag till.
Bilen hade fått en bra smäll, men den är helförsäkrad så det löser sig.
Det kunde varit en älg, då hade det gått värre.
Det kunde legat en bil för nära bakom, då hade det gått värre.
Det är när sånt här händer som man inser hur fort det kan gå.
Vi är vanedjur. Det går alltid bra, så det kommer gå bra den här gången också.
För när sa vi adjö som om vi aldrig skulle ses igen?
Det gör vi inte, vi säger jaja, hejdå, gå nu då så jag kan fortsätta med det jag håller på med som är så förbannat viktigt. Utan en tanke på hur snabbt livet förändras ibland.
Utan en tanke på att vi kanske inte ses igen, för du kom ju hem igår från jobbet som vanligt, så då gör du det idag också. För du kommer hem utan cancerbesked och utan att ha krockat. Du kommer hem som vanligt eftersom du alltid gör det.
Men ibland förändras livet drastiskt, snabbt.
Den här gången gick det bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar