Åt samma håll

Det är helt sjukt hur bra saker kan ordna upp sig om man bara hänger på.
Hade envisats med att det inte skulle gå att lösa ett skiftjobb efter de där tre dagarna i oskarshamn.
Tackade nej, två gånger dessutom, till jobbet på Kährs i Nybro.
Men efter några dagar på ett telefonförsäljarjobb utan lön fick jag nog.
Att jag dessutom har sumpat skolan gjorde det hela än mer desperat.
Så när Lernia ringde igen, för tredje gången, så skulle jag fundera över helgen och meddela på måndag.
Som ni redan vet så tackade jag JA!
Och det löste sig med barnen och bilen och så vidare.
Nu har har jag gjort två veckor.
Och nu är jag ledig i FYRA hela dagar! Det ska bli underbart!
För man uppskattar ledigheten mer när man inte har den hela tiden.
Igår när jag stod och synade, kritade, bitar, så kom det två människor ner för rampen. De hade gula västar på sig och såg verkligen inte ut att höra hemma i vår smutsiga miljö. Att de dessutom hade en pärm, penna och block med sig förstärkte känslan ytterligare.
Kvalitetskontrollanter var min tanke...
HUA!!!
Åker jag ut nu då??
Sen trillade polletten ner.
Lernia!
De ville se hur vi hade det, hur allt funkar och så vidare.
Så jäkla bra!
Att de dessutom gav mig förlängt till den 16 september var ännu bättre!

En annan stor grej som hänt är att sambon idag sagt upp sig från sitt jobb som han vantrivts så med.
Han har blivit återanställd på ABB som resemontör.
Är så jäkla glad för hans skull!
Först ska han ha 7 veckors semester och sen blir det New York i 6 veckor.
Att vara utan honom så länge kommer bli jobbigt, men jag får åka och hälsa på! ;-)
Det är inte fel, inte alls!

Så, ibland ska man inte kämpa emot så förbannat utan göra det som dyker upp.
Ta alla möjligheter!